i n d i a n s o m m a r

On the right right side…

(…or the wrong left side. That’s where they have the steering wheel in South Africa. Damned anglophils! Today’s person is: Barry Goldwater. His birthday was on New Years day but he passed away somewhere around ten years ago. I guess he never really was that famous but he was senator for Arizona for a while – and perhaps even more important; he was contending against Lyndon B. Johnson for the presidency. All be it he lost it, but still. Anyhow, he once said this about the vice president at the time, Hubert Humphrey: “He talks so fast that listening to him is like trying to read ‘Playboy Magazine’ with your wife turning the pages.” Now that’s pretty fast.)

Det här med min blog – funkar den egentligen? En gÃ¥ng i tiden hade jag tanken att jag aldrig skulle ha en enda bild pÃ¥ min blog, folk skulle lära känna mig genom ord och annars fick det vara. Det sket sig ju, kan man säga. Tvärtom kommer jag nu ibland pÃ¥ mig själv med att inte skriva det jag hade tänkt för att inte ta för mycket fokus frÃ¥n bilderna. Lagom är bäst, va? Jag tror det. Förresten väntar jag fortfarande pÃ¥ slogans för mig, hittills har ni lyst med er frÃ¥nvaro pÃ¥ den fronten…

Dagens citat:
“DÃ¥ bestämmer vi sÃ¥ definitivt, sÃ¥ kan vi alltid ändra oss senare.”
– Göran, en av sköningarna här i projektet

Dagens fundering:
Ibland blir jag sÃ¥där pseudofilosofisk och börjar tänka pÃ¥ rymden. Ni som följt bloggen vet vad jag menar [se dagens fundering här för att läsa mer] och även om jag ibland kan tycka att det är bÃ¥de pretentiöst och en smula nördigt [en kombination som inte direkt borgar för ett brinnande intresse av att läsa mer hos er läsare] sÃ¥ kan jag inte lÃ¥ta bli. Det här med stjärnor i universum – det sägs att det finns fler stjärnor i universum än det finns sandkorn pÃ¥ alla stränder pÃ¥ jordklotet. Okej att det nÃ¥nstans är logiskt i och med att uttrycket “stjärnstopp” ända sedan man var liten har använts för nÃ¥got som är oändligt – och rent logiskt sett sÃ¥ är antalet sandkorn i världen ett ändligt tal. Men ändÃ¥. Nästa gÃ¥ng ni är och badar – försök att ta tÃ¥lamodet att sätta er ner och räkna hur mÃ¥nga sandkorn ni fÃ¥r upp om ni bara tar en nypa. Sjukt mÃ¥nga. Sjuuukt.

Hotellet jag bodde pÃ¥ i Pretoria, Colbyn Lodge, fÃ¥r nog karakteriseras som ett skönt hak som tar igen pÃ¥ gungorna vad de förlorar pÃ¥ karusellen – extremt intim och personlig touch, samtidigt som standarden pÃ¥ rummen var, ja, lÃ¥t oss kalla den för rustik. Hur som helst – här har ni synen utanför mitt fönster – djungel!

Precis som i Tyskland försöker de göra sig profit pÃ¥ min gode vän Dinos namn. Dino, du är ju för fan jurist, gör nÃ¥got!! [Det ska dock tilläggas att maten de hade pÃ¥ Dino’s var sann italiensk konst, sÃ¥ om de ska fÃ¥ straffeftergift för nÃ¥got sÃ¥ är det det.]

Elekta, företaget jag besökte nere i Sydafrika, tog hand om mig pÃ¥ ett helt prickfritt sätt – frÃ¥n stunden jag blev hämtad pÃ¥ flygplatsen till det att jag lämnades pÃ¥ densamma. Här var vi pÃ¥ middag andra kvällen – The Meat Co. Tankarna gick helt osökt tillbaka till i somras dÃ¥ jag, Lady och Ã¥tta av vÃ¥ra vänner var nere i Toscana i en vecka, varav en kväll spenderades pÃ¥ Dario Cecchinis Officina della Bistecca – köttet pÃ¥ The Meat Co. var lika gott men eftersom stämningen var nÃ¥got unik [understatement of the day, för övrigt] hos madman Dario sÃ¥ vinner han. Men ändÃ¥ – 750 grams T-bonesteak perfekt grillad, med lite ruccolasallad och balsamvinäger som tillbehör. I Sydafrika. Perfekt!

Nu var det väl i och för sig sÃ¥ att själva stämningen där nere i Sydafrika var ganska unik den med – mitt ute i bostadsboomen i Pretoria bestämde sig en rik knösus för att “vänta nu, jag bygger ett stort köpcentrum här – men get this: jag bygger det i form av en pittoresk liten italiensk smÃ¥stad!!” Helt bisarrt, allt var utformat för att pÃ¥minna om medelhavet och känslan för de smÃ¥ sakerna var… ja, sinnessjuk. Här har vi ett av torgen.

Som sagt, de har ett sinne för detaljer.

Dagens pausfÃ¥gel är: “Refuserade barnböcker”
1. Pojken som dog när han åt alla sina grönsaker.
2. Vissa kattungar kan flyga.
3. Nu är det nog, vi adopterar bort dig.
4. Du är annorlunda och det är inte bra.
5. Jenny var så elak att hennes mamma slutade älska henne.
6. Var skulle du vilja bli begravd?

Det är nästan bara när man blickar upp mot himlen som man inser det – allt är inomhus… [Nämnde jag att stället är bisarrt?]

Utsikt från rummet jag bodde i hemma hos Gary, en av Elektas ingenjörer. Hans hus kan snarast liknas vid ett mansion; sju sovrum med tillhörande badrum, tre terasser, en pool, ett gym, två vardagsrum, en matsal, en uteplats och garage för tre bilar. Allt för det facila priset av 1,7 miljoner kronor. Fattar ni? Man kan välja på att bo i en etta på Kungsholmen eller i ett slott i Pretoria. Och om det fortfarande är ett svårt val; de har sommarväder året runt.

Sen var det dags Рsafariiiii!! I give you Рbuffel. Eller n̴t.

Och ett annat djur med horn.

Pumba med fru och barn!

Nelson – vem minns inte Nelson? Jag fick en klump i halsen när jag sÃ¥g den här lilla krabaten ligga helt utslagen men klumpen förvandlades ganska snabbt till deep and utter respect när han ställde sig upp och jag insÃ¥g att han skulle kunna köra över mig som ett tÃ¥g. Han var ingen Nelson, han var en trött liten mayhem-maskin!

AlltsÃ¥, tigrar är ju katter. Egentligen. Tyckte jag i alla fall, till dess att det här monstret bestämde sig för att det vore en bra idé att skrämma bort den där bleka svensken. BrÃ¥kdelen av en sekund efter det här kortet sÃ¥ stÃ¥r jag öga mot öga med ett tigergap – och vid sÃ¥na tillfällen litar man inte mycket till nÃ¥t afrikanskt flätstängsel kan jag säga… Bättre fly än illa bli uppäten – I tell you!

Nelson d.y. hade en mamma ocksÃ¥, stor som ett tÃ¥g pÃ¥ riktigt. Och med en noshörning:sk version av PMS. Hon var inte sÃ¥ nöjd alls över vÃ¥rt envisa hävdande av allemansrätten – efter kortet togs fick vi ta till flykten pÃ¥ riktigt. TvÃ¥ ton noshörningsmamma är inte vad man vill ha i sidan – även om man har en bil runt sig.

I parken finns även Sydafrikas näst största grotta [apropÃ¥ stort förresten, visste ni att Holland fÃ¥r plats inuti Krugers nationalpark?, nej, tänkte väl det]…

Dagens dikt:
Rickard
Nyårsafton. En röd stege. Bananer på drift.
En som vet med sig att han stulit en rockring gråter stilla.

När man väl kom ner var det som att kliva in i en katedral – frÃ¥n golv till tak var det pÃ¥ sina ställen 40 meter…

SÃ¥ att ni vet att jag var där liksom. Det där med självporträtt är väl inte riktigt min grej kanske… det är lättare om man är tvÃ¥ som är ute och reser [läs: jag saknar min Lady].

Slutligen, det här med bostadsmarknaden i Sydafrika berörde jag lite här ovan – och jag tänkte bara prata lite mer om det. Det verkar som att folk inte riktigt bryr sig om att skaffa sig nÃ¥gon pension där nere i Sydafrika – istället köper man hus. BÃ¥de Gary, som jag bodde hos, och hans chef Jeanette, har tre hus var där de hyr ut tvÃ¥ av dem. Tydligen är det hyfsat förmÃ¥nligt att hyra ut hus, löpande kostnader med lÃ¥n och alla avgifter lÃ¥g för Garys hus pÃ¥ runt 15 000 vardera [mhm, ganska saftigt] och han hyr ut dem för över 25 000 i mÃ¥naden. Nätt förtjänst pÃ¥ 10 000 x 3 = 30+ lakan, rakt ner i pluskan. Nice!

Jeanettes enplansvilla med dubbelgarage, stor trädgÃ¥rd, tjänstebostad för trädgÃ¥rdsmästaren och pool pÃ¥ baksidan gick loss pÃ¥ 2,1 miljon kronor…

…vilket antagligen hade kunnat översättas till säg 10 miljoner här i Sverige.

Ã… andra sidan behöver vi inte ha taggtrÃ¥dsstängsel runt vÃ¥ra hus, vi behöver inte ha en pistol i handskfacket och vi vÃ¥gar dessutom stanna vid rödlysena – sÃ¥ allt är inte guld som glimmar.

Till sist – kom ihÃ¥g att Cairenisk arabiska har ett helt perverst sätt att räkna ut var betoningen ska ligga. Okej? Huvudbetoningen ligger pÃ¥ den sista stavelsen – om den stavelsen bestÃ¥r av minst tvÃ¥ konsonanter. Om sista stavelsen inte har tvÃ¥ konsonanter sÃ¥ ligger huvudbetoningen pÃ¥ den näst sista stavelsen under förutsättning att den innehÃ¥ller lÃ¥ng vokal. Om inget av dessa tvÃ¥ villkor är uppfyllt sÃ¥ ligger betoningen pÃ¥ den tredje sista eller näst sista stavelsen, beroende pÃ¥ vilken av dessa tvÃ¥ som Ã¥tskiljs av ett jämnt antal stavelser, räknat frÃ¥n den högraste, icke-slutliga stavelsen med lÃ¥ng vokal i ordet. Om ordet inte innehÃ¥ller nÃ¥gra stavelser alls med lÃ¥ng vokal eller dubbelkonsonant hamnar betoningen pÃ¥ den stavelse som är Ã¥tskiljd av ett jämnt antal stavelser frÃ¥n början av ordet. Tänk sen att de här sorgligt lingvistsjuka araberna som har det här som modersmÃ¥l gör det här i huvudet – u t a n att ens behöva göra en ansats till att tänka efter! Just det.

Imorgon kör vi lite sköna gamla reklamurklipp igen, eller hur?

Förresten, vad ska ni göra ikväll? Jag ska ut ner pÃ¥ stan till Asylum Down [stadsdel], dricka nÃ¥gra öl, äta friterat fläsk [fläsksvÃ¥len de har här är inte att leka med, believe you me!] och kanske spela Kalaha. Hemfärd till Sverige om tvÃ¥ dagar… Vinden har vänt! Det är min tur nu…

Er broder,

Emmett

PS. Dagens shoutout, som egentligen är samma varje dag även om den inte skrivs ut, går givetvis till min Lady: Honey, jag saknar dig! På lördag syns vi igen och då blir det n i c e ! Puss puss! DS.