i n d i a n s o m m a r

Tanketrusten i norr…

(Jag är i Ã…re för tillfället och sitter i ett gigantiskt hotellrum och förundras lite över fenomenet just Ã…re. Det kallas för “Sveriges alperna” och det ligger nästan skrämmande nära sanningen – man stöter pÃ¥ skibums här och var, folk klär upp sig för att sätta foten utanför hotellet och svunna är tiderna dÃ¥ det var coolt att klara av att köra monoski och istället handlar det till stor del om vem som antingen beställer in mest champagne eller vem som blir fullast [dock oftast samma snubbe]. Vad hände med varm choklad i termos, raggsockar och tredagarsstubb? Men det kanske är sÃ¥ det är – ska man bo centralt sÃ¥ ska man vara hipp. Om man inte är jag dÃ¥, som hellre valsar runt i mjukisbrallor och skidglasögon än nudiejeans och guccibrillor.)

Vad tror ni? Finns det nÃ¥gon kvar av er där ute som väntat i dryga Ã¥ret pÃ¥ att jag ska skriva? Givetvis inser jag att jag totalt förbrukat allt det eventuella sparkapital jag byggt upp i form av ert förtroende när det gäller mitt skriva eller icke skriva men lÃ¥ter det inte som en god idé att jag försöker skriva här nÃ¥gra gÃ¥nger i veckan – korta men ändock tänkvärda inlägg? Lite anti-blog pÃ¥ sätt och vis. [Alex Schulman brukar i tid och otid pÃ¥peka att ett bloginlägg ska vara kort och lite roligt. Dessutom ska man allra helst uppdatera blogen flera gÃ¥nger dagligen. As if! Det kan han glömma! Jag dunkar pÃ¥ med mina masterlÃ¥nga inlägg och hÃ¥rdsmälta pÃ¥ gränsen till härdsmälta ska det va’!]

Dagens fundering:
Är ens sinnen relativa? AlltsÃ¥, om smaken vanilj inte fanns [som jag för övrigt inte tycker om], skulle det dÃ¥ kunna bli sÃ¥ att jag kände smaken av vanilj fast av en annan smak? Det här gränsar ju till absurditeter men försök och hänga med – säg att det finns tio smaker [vanilj, lakrits, blÃ¥bär, hallon, citron, choklad, melon, daim, pistage och jordgubb], och om du är matschauvenist och läser det här – jag vill inte höra talas om de fem grundsmakerna, gÃ¥ och göm dig! Om man sedan plockar bort säg vanilj – tror ni att ens sinnen kan narras och tycka att lakrits smakar precis som vanilj? Eh… ja. Ni förstÃ¥r? I analogi med att färgen röd för mig kanske uppfattas som färgen grön för nÃ¥gon annan…

Ja, förresten – vad är nytt i mitt liv? Jag har gÃ¥tt och blivit med flickvän – she is the One. Egentligen är det nog sÃ¥ att ord inte gör henne rättvisa men om jag ska försöka lÃ¥ta bokstäverna komma till sin fulla rätt sÃ¥ ska jag säga att hon är underbar. Om man säger att man ska sikta mot stjärnorna för att komma till skogsbrynet sÃ¥ kom jag till nästa galax. Hon heter Maria, är skälet till att jag är här i lyxrummet i Ã…re, hon fyller Ã¥r imorgon och god damn vad hon är snygg! I övrigt jobbar jag kvar pÃ¥ Södersjukhuset men om fru Fortuna lÃ¥ter mig ha sÃ¥ pass mycket tur som jag förtjänar sÃ¥ kommer jag inom en mÃ¥nad kunna avslöja nÃ¥got stort i mitt arbetsliv… SÃ¥ bida er tid [eh, ja, som ni gjort hittills i drygt ett Ã¥r typ] sÃ¥ kommer avslöjandet sÃ¥ smÃ¥ningom…

Det känns lite ringrostigt sÃ¥ här i början. Nu blickar vi framÃ¥t – det här var första inlägget pÃ¥ över ett Ã¥r och Rom byggdes inte pÃ¥ en dag. Och jag, jag känner bara att nu kör vi!

Er gaudi,

Trotro